Categories
─ PHOTO STORIES

Hönsmamman

Världen behöver eldsjälar som Maria Karlsson

Maria Karlsson levererar ekomat och medmänskligt engagemang i ett entrepenörskap större än egenintresse och ekonomisk vinning. Att göra saker som gör skillnad i det lilla med tanke på omvärlden.
– Det är ju så roligt att göra nåt som andra blir glada och mår bra av! Att människor kommer fram och säger att de gillar det jag gör, det betyder allt, det är det en lever för!

TEXT/FOTO: PER FRIBERG
Opublicerad

Startbild: Maria tillsammans med Khan Hussaini, en av flera ensamkommande som har jobbat på gården, en väg in i det nya landet. Han utbildar sig nu till svetsare.

Ett par tusen hönor på klimatsmart musselfoder, ett glutenfritt bageri, ekologisk grönsaksodling, praktikplatser för ensamkommande… Hennes drivkrafter: dela med sig. Våga testa.
– Vi var åtta barn hemma, hade dåligt med pengar, men mamma skulle ändå gett bort sin smörgås tll någon som behövde mat. Hon delade alltid med sig.
– Och jag minns att pappa sa att det är en ära att få hjälpa, det gillar jag, det har jag med mig.
– Han sa alltid “vad bra du är Maria”. Om nåt blev tokigt sa han aldrig “lär dig nu läxan till nästa gång!”. Det var bara “bra jobbat, vad bra du kämpat”. Det där har nog gjort att jag vågar testa nya saker trots att jag inte har en aning om hur en ska göra från första början… (skratt).

Jahvad.

Maria har engagerat sig i de ensamkommandes situation. Som Jahvad från Afghanistan, som blev en i familjen – men efter en lång och påfrestande kamp mot myndigheterna.
Jahvad hade arbetat och bott en tid på gården, men så plötsligt skulle han utvisas på grunder Maria inte alls kunde förstå. Han hade ju både anställning och bostad.
– Fyra vakter kom och satte handfängsel på honom och körde iväg, och det gjorde mig så rasande! Han var ju bara ett barn! Och vi var hans enda familj, han hade inga andra.
Maria berättar om en svår tid, oräkneliga turer med handlingar fram och tillbaka för att Jahvad skulle få återvända. Värst av allt var de myndighetspersoner som betedde sig respektlöst och uttalade sig nedsättande till både henne och Jahvad.
Maria lyckades efter år av kamp få hem Jahvad till Sverige, till Tjörn och den enda familj han har. Han har fått arbetstillstånd i två år, med chans till förlängning, och därefter möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd. Maria är glad över utgången, men besviken på ett system, en politik, som kostat mycket tid och lidande.

På Kackelvägen 1-13 i Hjälteby på Tjörn står de röda hönsbodarna på rad, fint utsmyckade med naivitiska motiv – en höna som dagdrömmer, en höna som solar, en tupp som badar, några bodar har ditmålade fönster med gardiner och blomkrukor.
Nej, hönorna kan såklart inte titta ut från bodarna, men de kan närhelst de önskar gå ut i friska luften i den stora angränsande inhängnaden, sommar som vinter.

I varje bod bor det ungefär 500 hönor och tre tuppar. De äter vegetabiliskt foder (alt musselfoder**) och betar cikoria, kummin, vitklöver, gräs och annat.
– Varierad kost är viktig även för fjäderfä! fastslår Maria.
– Hönor är bra betesdjur, fortsätter hon, de sprätter bland sparrisodlingarna och vinbärsbuskarna, håller rent från skadedjur och ogräs samtidigt som de gödslar. Ja, utan hönsens hjälp hade vi aldrig klarat odlingarna själva. Snacka om win-win!

Att vara hönsmamma:
– Det är rogivande, och utvecklande! En kan alltid utforska nya idéer, experimentera med äggproduktionen.
Därför ekologiska ägg:
– Konventionell produktion är inget alternativ för mig. Hönorna måste få gå ute och ha det bra! Så är det bara. Jag vill visa respekt för djuren.

Hos Maria stannar hönorna längre än vanligt, när de är till åren försöker hon placera ut dem till folk som tycker det är trevligt med hönor som bara kläcker några ägg då och då. De försäljes för några tior styck.
– Alla är värda en pension, även hönor! De har ju jobbat som äggkläckare hela sitt liv, de behöver också lite lugn och ro på ålderns höst, det är inte mer än rätt.

“Alla är värda en pension, även hönor! De har ju jobbat som äggkläckare hela sitt liv, de behöver också lite lugn och ro på ålderns höst, det är inte mer än rätt.”

Eko, rättvisemärkt, lokalt:
Varför är det viktigt för dig med ekologiskt och närproducerat?
– Vi har ju bara lånat jorden av generationerna som kommer efter oss, jord som ska fortsätta ge mat århundraden framöver. Vi måste vårda och skydda den!
– Det går ju inte att fixa jorden som en lagar trasig bil, den är inte utbytbar, det finns bara en jord.
– Jag använder ex rättvise- och kravmärkt socker från Peru, de gynnar både dem som producerar där och oss som konsumerar här, i ett globalt perspektiv. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att varje land har en egen, lokalt förankrad, matförsörjning. Om krig eller stora katastrofer inträffar behöver vi ha egna förråd för att överleva.
– Med närodlad konsumtion blir det lättare att förstå hur maten produceras, och se människan bakom arbetet. Identiteten är viktigt för många, folk köper ju varor från Maria Karlsson för att de vet vad jag står för.
– Jag har många fantastiska kunder, de är förstående när en inte kunnat leverera i tid pga olika omständigheter, och kan ringa bara för att kolla läget – det är underbart med sån omtänksamhet!
Lokal handel av varor innebär mindre transporter. Och ibland samverkan:
– Vi var några potatisproducenter som gick samman här på Tjörn, tillsammans kunde vi garantera potäter hela året till en butik eftersom vi kunde turas om att leverera. På köpet fick vi bättre betalt, och butiken behövde bara förhandla med en part.

Politik. Odling. Trots allt:
– Som politiken ser ut idag ska en helst vara storbonde för att det ska gå bra ekonomiskt. Men med stordrift tappar du lätt den viktiga relationen till jorden och djuren. Den bästa gården är ju en differentierad mindre enhet, där odling och djurhållning samverkar och gynnar varandra.
– Sen är det så fruktansvärt mycket pappersarbete. Tänk att jag får göra lika mycket administration som den som har ett större företag med en anställd som gör det jobbet.
– Men vi är några som håller på ändå, trots allt, vi brinner ju för detta!

Allt började med barnen:
Då flera av barnen behövde extra omsorg under uppväxtåren började Maria skapa verksamheter hemma på gården. Hon startade med bara några få höns, tyckte det var kul, och sen har det bara fortsatt. Och när ett av barnen blev glutenintolerant, då började hon baka.
– På den tiden var både utbud och kunskap eftersatt, så jag fick helt helt enkelt lära mig från grunden, experimentera. Skorpor kom först för då fick vi användning för alla trasiga ägg.
– Det visade sig snabbt att det fanns ett behov för våra produkter, så då var det bara att fortsätta.
I gårdsbageriet bakas nu både bröd och andra bakverk, huvudsakligen av bovete, och naturligt fria från gluten, mjölk,soja.
– Och när det sen blev mycket äggvita över var det dags att läras sig att göra maränger!

Gården, lantbruket:
Utanför den lilla gårdsbutiken med självbetjäning, hänger en regnbågsflagga. Det har precis varit Göteborg Pride.
– Det är min dotter som hängt upp den, hon är mycket engagerad i frågorna. Men de är viktiga även för mig.
Det är både bullerby och ruffig lantbruksmiljö, några hönor på utflykt, en katt som stryker förbi. Slitna cisterner och härlig grönska. Gammaldags skyltar och dammiga avpolleterade redskap. Brädhögar och bråte, bra-att-ha-grejer. Doft av blommor, och gödselslukt. Ekologisk matproduktion som ganska få känner den.

Vegetarianism, liv, död:
Maria är vegetarian sedan 90-talet, hon ville prova att utesluta kött av hälsoskäl och har sedan fortsatt för att hon mår fysiskt bättre, och att det känns etiskt rätt.
– Slakten här hemma är värst, den har jag fortfarande svårt för. Kommer nog aldrig känna mig bekväm med den. Men det är del av produktionen, så jag får leva med det.
En räv har just attackerat hönsgården ett flertalet gånger, från bageriet har hon sett den komma och då sprungit ut och jagat bort den. En del tycker att hon borde skjuta av den för att slippa problemet.
– Men då tänker jag att den också har ungar att föda, ja, vi lever ju på samma plats, så jag tycker nog att en måste acceptera livet i naturen så gott det går.

Själva görandet. Och musselprojektet**.
Maria drivs gärna mot okända vatten, vill prova saker som ingen tidigare gjort.
– Det roligaste med mina verksamheter är själva processen, skapandet, görandet, och alla möjliga och omöjliga tankar som en börjar tänka…
Ett utvecklingsspår är Mällby gård som pilotprojekt för musselfoder** som både är klimatsmart och närproducerat.
– Musslor renar havet från kväve och fosfor, samma ämnen som hönorna släpper ut. Det ena tar ut det andra, en perfekt matchning!
Det är musslor som annars sorteras bort ur ordinaire matproduktion som nu kommer till användning. Det mycket proteinrika musselfodret blandas med spannmål.
– Hönorna tycker det jättegott, de väljer alltd musselfoder om de själva får bestämma. Och gulorna blir riktigt gyllene och fina, helt utan tillsatser.
– Äggen kommer bli lite dyrare, det blir “premiumägg”, en helt ny produkt!


[ Mer om hönor. ]
– Sen är det intressant att betrakta deras beteenden, ibland är de rätt lika människan, som att de också väljer ut mobboffer, som förblir i en utsatt situation livet ut.
– Och jag tänker ibland hur det kan bli med bara kvinnor på en arbetsplats… I hönsgården upprätthåller tuppen till en början hierarkierna hönorna mellan, ja, så att alla håller sig lugna och accepterar sin plats. Men, när hönorna sen blir äldre och vuxna, blir de också trevligare mot varandra – och då är det ingen som bryr sig om tuppen längre! Lite som hos oss människor… (skratt)
Kan du nämna några saker som få känner till om höns?
– Det är stora skillnader på bruna och vita hönor. De bruna är inte alls skygga eller lättskrämda, och de är mycket hårdare i attityden gentemot varandra. De vita däremot vita är rädda för allt och alla.
– Men eftersom de bruna inte alls är lättskrämda, blir de paradoxalt nog ett lättare offer för räven och duvhöken.
– Kommer det in en vit höna till den bruna flockan så blir den genast attackerad och utfryst, men om en brun höna dyker upp bland vita händer ingenting.


**Musselprojektet
Musselfeed.com:

“Musselfeed har utvecklat en industriell process för att extrahera högvärdigt protein samt omega-3 & 6 med marin profil från musslor. Samtidigt som de omvandlar näringsämnen till musselkött, förbättrar de vår kustvattenkvalité. Därför är musslor inte bara ett hållbart utan ett miljösmart alternativ. Vi söker partners som vill kommersialisera klimatsmarta, marina produkter med hög kvalité.

Innovation
Musselfeeds process separerar det värdefulla musselköttet från skalet. Det är en industriell, patentsökt process, fri från tillsatser och i tidig kommersialiseringsfas. Processen bygger på forskning, ledd av Dr. Odd Lindahl, Docent vid Göteborgs universitet och anställd vid Kungliga Vetenskapsakademien

Forskning
Dr. Lindahl är en världsauktoritet inom musselodling som miljöåtgärd, med över 40 års erfarenhet inom forskningsområdet. Han var ledare för teamet som samlade in och analyserade de första data som indikerade en möjlig effekt av klimatförändring i svenska kustvatten. Han var också en av de första att föreslå och praktisera marin utsläppshandel för näringsämnen genom att odla och skörda musslor.

Användningsområden
Produkten är ett mjöl med hög proteinhalt som håller livsmedelskvalitet. Musselmjöl är en utmärkt proteinråvara för mat eller foderprodukter. Det har ett högt innehåll av de essensiella, aminosyrorna metionin, cystein och lysin. Fettinnhållet är ca 2% varav nästan hälften består av fleromättade Ω3-fettsyror. Musselmjöl ersätter mjölkbaserade ingredienser inom sportnutrition. Inom foderapplikationer ersätter musselmjöl fisk- och soyamjöl för:

  • kyckling
  • värphöns
  • gris
  • fisk (atlantisk lax, regnbågslax, piggvar, röding, tilapia)
  • skaldjur (havskräfta, hummer)

Jordbruksverket har godkänt kommersiell användning av musselmjöl i foder till värphöns. Musselfeed deltar i projektet Miljösmarta Premiumprodukter – för ökad konkurrenskraft och bättre miljö. Det fokuserar på nya innovativa produkter inom fjäderfäsegmentet. Jordbruksverket stöttar projektet finansiellt med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Miljösmart > Musselmjöl har:

  • 10 gånger lägre klimatpåverkan än vassle
  • 30 gånger lägre än svenskt fläskkött och
  • 160 gånger lägre än svenskt nötkött.

Inom foderapplikationer ersätter det ohållbara källor så som fiskmjöl och soyamjöl. Musslor är inte bara ett hållbart utan även ett miljösmart alternativ. De äter växtplankton, som använder kväve och fosfor för sin tillväxt. En stor andel av dessa näringsämnen har sitt ursprung i jordbruket och i andra mänskliga aktiviteter och skapar övergödning i våra kustvatten. När musslor skördas, återförs näringsämnena till land och kan återanvändas. Därför fungerar musslor inte bara fungera som en hållbar näringskälla, men förbättrar dessutom kustvattenkvalitén.”